GUDSTJÄNSTEN
I Gustaf Vasa kyrka och församling firas varje vecka ett stort antal gudstjänster. Den centrala gudstjänsten är söndagens högmässa.
Vi firar gudstjänst bl a utifrån följande motiv: Vi har ett bibliskt grundat uppdrag att fira gudstjänst. Vi vill låta så många som möjligt få del av budskapet om Jesus Kristus och infogas i gemenskapen kring honom (”vi är en enda kropp – ty alla får vi del av ett och samma bröd”). För lovsången, stillheten, förbönen – också som den lilla gruppens bön för helheten.
(Matt. 18:19-20: Vidare säger jag er: allt vad två av er kommer överens att be om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader. Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.
——————————————————————————–
Att fira gudstjänst är ett grundläggande uppdrag för församlingen, genom vilket: ”gudstjänstfiraren blir begåvad med ett tolkningsschema med möjlighet att ge mening åt livet i världen, sedan han blivit mottaglig för Guds närvaro i och genom det fysiska”.
Gudstjänst ska också firas på platser inom församlingen där människor av olika skäl har förhinder att ta sig till kyrkan. Det gäller framför allt Sabbatsbergs sjukhus och servicehusen. Här utformas gudstjänster som passar den lokala situationen. Erfarenheter från dessa miljöer kan dessutom ge värdefulla bidrag till liturgi, förbön och förkunnelse i högmässan.
Högmässans utformning och firande har medverkat till att skapa våra gudstjänstrum. Detta präglar också gudstjänsten utformning och firande. Detta förhållande är inte statiskt utan dynamiskt. Det stora kyrkorummet erbjuder möjligheter och utmaningar likaväl som vissa svårigheter. Också antalet deltagare har betydelse för hur gudstjänsten gestaltas. Tradition och förnyelse ska ömsesidigt bidra till gudstjänstens utformning.
Reflektion kring förhållandet arkitektur-liturgi är viktigt men framför allt måste en dialog pågå kring gudstjänstfirandets konkreta utgestaltning. Denna dialog ska förutom församlingens präster, musiker, kyrkvärdar, kyrkoråd m fl inbegripa så många som möjligt av dem som firar gudstjänst i vår kyrka.
Utmaningen är enkel att formulera: Hur kan den faktiskt gudstjänstfirande församlingen påverka sin gudstjänst?
——————————————————————————–
Vad vi vill eftersträva
1) Förberedelse och utvärdering: Varje gudstjänst förbereds gemensamt av präst, musiker, gudstjänstvärdar och andra intresserade. Särskilt förbönen ägnas stor omsorg. Till den predikande prästens hjälp förs ett samtal om den aktuella predikotexten. Teologiska, musikaliska, pastorala och praktiska frågor tas upp. Varje gudstjänst bör få sin uppföljning i någon form av utvärdering. Tid för förberedande av gudstjänster ges hög prioritet i medarbetarnas arbetsplanering.
2) Barn och barnfamiljer: Nästan inga barn (barnfamiljer) deltar i våra högmässor. Det gör oss onödigt fattiga. Vi ska eftersträva att underlätta deltagandet för barn (barnfamiljer) i våra högmässor. Under perioden vill vi se synliga resultat av denna strävan! Våra gudstjänster ”med små och stora” ska fortsätta. De utgör en kreativ förnyelsekälla. Men det bör inte vara “vattentäta skott” mellan dem och högmässan. De riktade familjegudstjänsterna bör på olika sätt peka in mot högmässan som den ”reguljära” gudstjänstalternativet. Någon gång kommer förhoppningsvis en tid när högmässan är en fullvärdig ”gudstjänst med små och stora”.
3) Predikan: Församlingen har rätt att förvänta sig en bibelutläggande, nutidsanknuten och väl förberedd predikan. Prästerna ska kontinuerligt vidareutveckla sig i detta avseende genom studier i bibelvetenskap, teologi, aktuella samhällsfrågor, retorik och predikokonst (homiletik), samtal om predikan med kollegor och gudstjänstdeltagare samt genom att öva framställningskonst, sång, röst- och talvård etc. En god predikan ska ha som effekt att lyssnaren känner att han/hon är indragen i en dialog med Gud, själv tas på allvar och erfar sina egna andliga möjligheter.
4) Församlingssången: Vi ska medvetet verka för att stimulera församlingssången. Interaktivitet och engagemang i gudstjänsten är en förutsättning för detta. Vid särskilda samlingar övas gamla och nya psalmer. Kyrkomusikern har här en av sina viktigaste uppgifter.
I högmässan brukas den gregorianska (gammalkyrkliga) mässmusiken. Vi bör bli bättre på att utnyttja de möjligheter till variation som redan finns med existerande kyrkohandbok (psaltarpsalmer med omkväde, varierade introitussånger, kyrievarianter), psalmbok och nyskrivna psalmer/hymner.
Orgeln är oftast det bästa instrumentet för att leda psalmsången. En del psalmers karaktär framträder dock bättre då de dels leds med andra instrument. Att ibland låta orgeln tystna och ge församlingen möjlighet att sjunga vissa verser utan instrument (a capella) har i Gustaf Vasa kyrka redan visat sig vara en god form för att stimulera församlingssången.
5) Orgeln: Gustaf Vasa församling har alltid haft mycket god kvalitet på orgelspelet i gudstjänsten och ska fortsättnings ha det, även när vikarie tjänstgör. Förutom hög musikalisk kompetens innebär detta lyhördhet för gudstjänstens speciella förutsättningar.
Psalmpreludiernas primära uppgift ska vara att leda församlingen in i psalmmelodin. Detta ska kunna presenteras på ett fåtal takter.
Orgelns uttrycksmöjligheter ska ges tillräckligt utrymme i högmässan, men underordnas söndagens tema och ärende. Förutom postludiet finns ännu oprövade: Orgelmusik efter predikan, under eller i anslutning till textläsning (interludium).Organisten kan också ges möjlighet att tolka söndagens bibeltexter i självständig ”musikpredikan”.
6) Kantor, organist, körer: I högmässan ska såväl körledare (kantor) som organist tjänstgöra. Förutom uppgiften som körledare bör kantorn eller någon lämplig körmedlem kunna framträda som försångare. Detta bl a för att stimulera bruket av växelsjungna liturgiska partier.
Körerna deltar i gudstjänsterna – i allmänhet med placering i koret. Deras, liksom även ev solisters, deltagande är inordnat under gudstjänstens syfte och det liturgiska skeendet. I Gustaf Vasa kyrka ska kör (körgrupp) medverka vid varje högmässa. Solistinsatser kan förekomma som ersättning för kör, men syftet ska i så fall vara att berika gudstjänstens karaktär av tillbedjan och lovsång.
7) Alternativa uttrycksformer: Olika alternativa uttrycksformer (dans, bild, varierande musikaliska stilar) bör komma till uttryck. Detta också inom högmässans ram, där dock den grundläggande liturgin och dagens ämne anger mönstret.
8) Experiment och förnyelse: Förutom det redan givna ska nytt och oprövat kunna komma till användning. Präster och musiker ska hålla sig väl informerade om utvecklingen inom gudstjänstförnyelse och kyrkomusik. Genom att delta i kurser och konferenser, ta del av litteratur och upprätta kontakter med såväl nationellt som internationellt kyrkoliv, ska de ha god kännedom om utvecklingen och låta den speglas i församlingens eget gudstjänstliv.
Musikalisk och liturgisk kompetens ska ligga på en sådan nivå att vi i Gustaf Vasa församling själva kan vara skapande på dessa områden och förmå att gestalta gudstjänster där såväl musik som liturgiska texter har tillkommit lokal. En bred och inkluderande kontakt med dem som vill fira gudstjänst hos oss ska hjälpa oss att låta olika mänskliga erfarenheter komma till uttryck. Detta ska bl a ske i samverkan med församlingens ungdomsverksamhet. För att stimulera nytänkande i dessa sammanhang bör någon form av ”liturgisk skrivarstuga” skapas.
Detta nyprövande och nyskapande ska främst komma till uttryck i särskilda temamässor för att sedan – om de visar sig hållbara – finna sin väg till församlingen huvudgudstjänst.
9) Lillkyrkan: Lillkyrkan i anslutning till Columbariet är ett gudstjänstrum som kan användas ännu mer än nu för t ex temagudstjänster, meditationer, bönegudstjänster och musikgudstjänster. Detta utgör en del av församlingens gudstjänstliv. Lillkyrkan och dess möjligheter ska tillvaratas. Lillkyrkan behöver bli mer känd för våra församlingsbor.
10) Sabbatsbergs kyrka: Detta gäller också Sabbatsbergs kyrka på Sabbatsbergsområdet. Kyrkan har ett strategiskt läge för de boende i Atlasområdet och Sabbatsbergsområdet. När bostadsbyggandet på området är färdigt (se omvärldsbeskrivningen) kommer detta att gälla i ännu högre grad. Under perioden ska förutsättningarna för någon form av distriktsarbete knutet till Sabbatsbergs kyrka undersökas och prövas. Särskilt bör barn- och familjegudstjänster övervägas.